Hybris utan gränser av Ellsworth M. Toohey
Vi fick ett brev från någon som tyckte att vi skulle uppmärksamma att modekonsumtionscentret
K:fem i Vällingby City vunnit ett byggnadspris, utdelat av Stockholms läns hembygdsförbund. Varför hembygdsförbundet har reat ut sin själ för att ge ett pris till en av de mest anskrämliga kolosser som uppförts i Stockholm – eller kanske till och med hela landet! – vet vi inte. Måhända är det ett infall av ironisk humor. Vad vi däremot vet är att arkitekten bakom monstret är Gert Wingårdh, som vi ju tidigare gett en välförtjänt avhyvling.
Vi tar tillfället i akt att citera ett stycke från vårt alster om Gert Wingårdh förra året:
Gert Wingårdh har uppenbarligen ingen känsla för vad som är god arkitektur och det är en skam att Wingårdh arkitektkontor överhuvudtaget anlitades. Om våra kriminallagars terminologi kunde tillämpas på konstens område skulle vi bli tvungna att säga att det han hade lämnat ifrån sig utgör andlig förskingring.
Mycket mer än så behöver vi inte säga, men vi vill ändå passa på att tacka kommunikationsavdelningen på Vällingby City för uppmaningen att skriva en liten spalt om det skandalösa priset. Att de ber oss att skriva om byggnaden, om det ens kan kallas det, är modigt men mest dumdristigt.
Andra bloggar om: arkitektur, wingårdhs, kfem, vällingby city
december 14, 2008 at 16:25
[...] blev uppmanad av någon med anknytning till Vällingby Citys modeshoppingcenter K:fem att skriva ett inlägg om att byggnaden blivit tilldelad ett pris. Antagligen var det för att onkel Ellsie hade skrivit [...]